06

En sak kom jag faktiskt på, som gör att en tusendel av klumpen i magen försvinner;

en vän till mig.
han är min vän, bästa vän tror jag. men jag är inte hans vän.
han säger hur som helst "du får inte vända så fort vägen blir brant".
och för en gångs skull så tror jag på det, på riktigt. för jag vet att det är rätt.
men, det är så svårt när man inte har orken. jag vet inte ens om jag vill längre.
fast jag vet att det är sant.

en annan vän till mig säger; "det finns tillfällen då du måste ge upp".
Iof så säger han en massa ord till i den meningen, men för mig har dom orden ingen betydelse.. längre.