Ibland (för vissa ganska ofta) så kan man få upp tanken; "Vad har jag för saker/människor att leva för egenligen?". Ni som läser detta kanske känner igen er att ni frågar er själva just en meningen. Den meningen kom upp i mitt huvud precis när jag vaknade. Jag drömde en ganska konstig dröm om man säger så. Jag drömde om en vän till mig (jag går inte in på detaljer) och när jag vaknade så började en speciell låt spelas på radion (ja, jag har alltid radio på när jag sover, för min tinitus.). Och det bandet som spelar just den låten har en medlem som kallas för en speciell grej, samma smeknamn som min vän. Det var ganska sjukt. Men tillbaka till saken; poängen är den att om jag skulle berättat detaljerna så skulle ni förstått bättre, men i alla fall; igår var jag kanske ledsen över vissa grejer som jag jämt blir när jag är ensam, hej och hå! Men när jag ställde den frågan för mig själv så upptäckte jag att jag har det jag vill ha, det jag behöver och det jag vill. Varför ska jag gå runt att gnälla jämt jämt och jämt över en och samma grej för? Nej, jag trivs såhär, och sånhär ska jag vara! För jag kommer inte ha tid sen, ändå. För något såntdär ska inte förstöra mina drömmar. Som jag sa om balen; Hellre uppnår jag mina drömmar än att gå på balen, så viktig är den inte. Inte för mig i alla fall. Och nu är det samma här. En ynka person ska inte förstöra mina drömmar; chansen kommer och går hela tiden. Hellre uppnår jag min dröm, än att ta detta och får mig att stanna kvar här.
Jaha, nu var det skrivet.
However;
Tobbe har kommit och hämtat 90% av sina grejer, så nu är det nästintill fritt fram för mig att få iordning lägenheten till 100%. Det känns skönt. Börjar inte jobba förens 16.00 i eftermiddag i alla fall. Så dags att ordna upp det!
Sen en liten grej till;
Igår var jag inne på aptoteket, och när jag var på väg in så kom en gammal dam med sin rulator och ville också in, jag höll upp första och även andra dörren för henne och jag har aldrig fått en sån blick av tacksamhet från någon i hela mitt liv. Jag kan inte förklara det ögonblicket. Jag blev glad - verkligen glad! Jag har alltid haft som mål att minst göra någn person glad varje dag. Och igår fick jag henne att vara glad. Kanske inte så stor sak i sig så, men för vissa är bara en sån grej väldigt stor.
(Här är bilder på lägenheten (i sitt stökiga format) samt utsikten från balkongen.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar