Tusenär!

Idag blev jag (och en stor folkmängd) 1050kr rikare.
Så nu när mitt hår har torkat lite, utan hjälp av solen trots att jag har den rätt in på min balkong - så ska jag upp och handla mat att fylla mitt ekande kylskåp med, laga mat samt städa eftersom jag får besök imorgon och sedan ta ut tummen ur röven för att gå och jobba!
Fast när jag tänker efter så är det nog mer pepp att handla mig en räkmacka, med tanke på disken. Och kanske låta bli att städa och låta det se ut som beirut eller helt enkelt låta Daniel städa imorgon när han anländer!

Maudlin of the well.

Maudlin of the well - Bandet, musiken och känslan som får mitt blod att frysa till is. Denna blandning av doom metal, indie rock, progressive metal och death metal får mig att bara vilja göra saker - Allt ifrån att spränga hela världen i luften och lägga mig i fosterställning och bara gråta ut alla känslor som finns inuti min kropp.
Man kan förklara det i en situation där allting från början är fridfullt och helt plötsligt så blir man så tankspridd att hjärnan bara vill sprängas och man blir så arg, så att ingenting står ivägen - att man kan gå och gå och gå och gå, igenom en stenvägg. Denna makt, känsla och kärlek får mig att bara älska det och livet.

Tack Annie för att du fick mig att upptäcka dom. Denna musiken kommer alltid att påminna om dig.

Det rullar inte.

Usch! Jag känner mig så hemsk. Jag tänkte blogga om Göteborgstrippen/arbetsintervjun i söndags då jag kom hem, men jag orkade inte just när jag kom hem - Så jag satte på The libertine och SOMNADE! (efter att jag handlat bröd) Sen igår när jag planerade att börja blogga igen så jobbade jag till klockan 00.39 - Så det blev ju inte av då heller. Men nu så har jag äntligen börjat sätta igång. Men jag ska inte berätta någon om min resa eller arbetsintervjun. För jag vet verkligen inte hur det gick, jag känner varken att det gick bra eller dåligt. Själva vistelsen i Göteborg var ju givetvis underbar. Och pricken över I;et var ju att jag har träffat en ny fin person. Tack.

Jag sitter i skolan och bloggar, när jag egentligen ska göra en budget för en reklamfilm,vilket inte går framåt som ni kanske märker. Istället så lyssnar jag på Radiohead - Jigsaw fall into place. En underbar låt. Och kolla på videon här! Den är fräck.
Min dag började klockan 11.30 idag med en kopp kaffe som jag fyllde på 3 gånger på en halvtimme. Min hjärna är inte riktigt som den ska idag tror jag inte, får skylla att det är anledningen till att jag inte orkar göra klart budgeten. Nu ska jag fylla på min 4e kopp kaffe och sedan gå hemåt tillsammans med Carro.

Hallå?

Jag FÖRSTÅR inte det här!!
Jag kikar lite på bemanningsföretag i Göteborg och varför kan det inte va så lätt som det verkar i Gislaved. Här har vi bla Knutssons och kraftreserven. Men i Göteborg så hittar jag bara såna som är inriktade till konsult någonting och att man ska ha en massa IT kunskaper hit och dit. Jag vill jobba på en fabrik! (jag trodde aldrig att jag skulle säga så) Men grejen är denna att jag inte kan jobba på helger förmodligen om jag nu får jobbet i hallen. Så då funkar ju inte tillexempel coop eller något sånt. Kanske har de en bowlinghall där någonstans? Nehej, aldrig i hela mitt liv. Hellre så jobbar jag med spindlar.... eller ne. svårt val.

Word.

Ojsan (hoppsan?)

Idag klockan 11:40 satt jag på en grön stol inne på Värnamo sjukhus och väntade på att jag skulle bli inropad. Inte nog med att jag var 10 minuter försenad (mamma kom hit och väckte mig klockan kvart över nio, när kaffet i sin vanliga ordning skulle vara klart) och att jag träffade Minna av alla människor där så fick jag reda på att jag inte behöver operera mig så att jag får ett ärr på kroppen. Utan de ska sto... Nej.. jag säger ingenting. Haha! Men det är härligt att höra.

När jag sen kom hem från Värnamo (jag körde hela vägen hem!!), så skulle mamma egentligen bara stanna och hjälpa mig att sätta på benen på min säng. Men mina tankar får min mor att stanna, ibland längre än vad som är planerat. Allt började med meningen: "Skulle det inte vara snyggare om bordet stod vid fönstret?" Jag tittade på mamma - Mamma suckade och sen var vi igång. Bordet blev ställt vi fönstret - sängen står som den stod - Tvn står lite vinklat mot sängen - Tältsängen under min säng. Oj vad stort det blev!

Hets och krig

Nu är helgen slut och detta har varit den värsta helgen i mitt liv. Jobb och så vidare gick bättre än förväntat men allt annat utöver det. Parken igår var ju kalebalik. Jag var nykter och jag slutade räkna mina slag i ansiktet efter 20 slag när man bara gick. Det blev slagsmål, blod fylle och ja, jag vet inte vad. Men nästa kommer Mange och Thomas hit och det kommer bli fedt, faktiskt.

Om 4½ timma ska jag upp och jobba, sen slutar jag klockan 21 imorgon. UNDERBAR dag va?

(Bild; Lovisa Larsson @ efterfesten)

Min tur snart?

Min bror fick talangen i sporten likaså min far.
Min syster fick talangen i kreativitet
Min mor fick talangen att vara den bästa.
Jag fick talangen att inte vara någonting, kunna någonting eller lyckas med någonting.

Livet är allt ganska rättvist va?
Och om någon kommenterar detta med att "du har ju 3 jobb varav ett kommer få din framtid ihop pusslad", då kan jag säga till dig att då har du helt fel. Det är så långt ifrån det som det bara går.

Den lilla tiden.

Nu har allting kraschat i min lilla värld. Det finaste jag hade är det hej då med.
Blablabla. Orkar inte ens gnälla över det i bloggen. Men det är i alla fall krasch bang boom med det.


Så nu, till en helt annan sak;

Jag ska förändra mig helt. Helt och håller. Eller i alla fall börja jobba på det. Tydligen så passar inte jag för folk längre. Så jag ska testa att förändra mig. Sättet kommer alltid att finnas där vilket är Malin Boman. Men jag fundear starkt på att förändra min livsstil, klädstil och hela paketet. (vilket är Malin Boman det också. Men våga ta steg, våga blablabla)
Men när det blir, det får min mående avgöra.



Through the gates of lying she left

Through the years I've wept
Lying face down in the ground
And I can't hold you now
Why did I choose to refuse you
It's not that I used you
I left when I should have
Believed that I couldn't hold on
But you never let go
Or at least I think so

And if all I've got are these tears
Will the sun come up
And rid me of darkness again
Throw my hands up

Why did I choose to refuse you

It's not that I used you

And all of my words were withheld
And not heard, I did fall
But you never let go
Or at least I think so

Oooh, since you know that I'm here
Oooh, since you know that I'm here

This love
This heart
This is waking up

Through the gates of lying she left Through the years I've wept Lying face down in the ground And I can't hold you now Why did I choose to refuse you It's not that I used you I left when I should have Believed that I couldn't hold on But you never let go Or at least I think so And if all I've got are these tears Will the sun come up And rid me of darkness again Throw my hands up Why did I choose to refuse you It's not that I used you And all of my words were withheld And not heard, I did fall But you never let go Or at least I think so Oooh, since you know that I'm here Oooh, since you know that I'm here This love This heart This is waking up

Flytta bilden

JanuariFebruariMarsAprilMajJuniJuliAugustiSeptemberOktoberNovemberDecember 12345678910111213141516171819202122232425262728293031

Den fjortonde dagen i februari.

Om 9 dagar är det alla hjärtans dag.
Och som vanligt så kommer jag väl sitta här själv, vid datorn, eller vid tvn. Den enda skillnaden från förra året är la att jag kommer sitta helt själv, utan familj utan någon vän eller kanin, katt eller hamster.
Eller så kanske jag jobbar på morgonen, eller på kvällen.
Eller så kanske jag ligger på sjukhus (vilket verkar troligast just nu).
Eller så kanske Henke bor här hela den veckan, men bara om jag jobbar förstaskift dvs.
Men någon "date" har jag inte, inte någonstans. Som vanligt.

Jag minns varenda stund.

Nånstans slog klockan fyra
Och ute faller regn
Jag reser om en timme
Maria sover än
Vi satt på Rörstrandsgatan
Igår kväll och drack vin
Hösten fyllde våra hjärtan
Två älskande var vi
Och väskan är redan packad
Men jag vill inte gå
Hur lämnar man den man älskar?
Jag kommer aldrig att förstå
Det fanns en tid för länge sen
när mitt hjärta var av sten
Jag kunde lämna allt och alla
jag bara bytte roll och scen
Nu rullar tårar nerför kinden
när jag kör ut genom Söder Tull
Ikväll ska jag bli full för kärlekens skull

Söndagkväll i den stad jag föddes
Jag står i en bar med gamla vänner
Vi svor eden när vi va unga
Alla för en vad som än hände
Men det vilda livet rev mig
någon reser och nån blir kvar
Guds ära till dem som stannar
och bär de döda till sin grav
Nu går jag gator genom minnen
genom spårvagnars land
Genom röken från fabrikerna
innan alla jobb försvann
Och bilder från min hemstad jagar mig i sömnen
Det här är för dom som aldrig kom fram
till andra sidan drömmen
Folk skjuter sig för pannan
eller dödar någon annan
Och vi dricker för kärlekens skull
Vi är fulla för kärlekens skull

Jag har rest tiotusen mil
mitt liv är tåg och båt och bil
Jag går ut naken mitt i natten
Jag är en ö och du är vatten
Och det är sommar i en sekund
och jag minns varenda stund
när vi gick till havet för kärlekens skull
När vi blev fulla för kärlekens skull

Och döden och ensamheten har ringt och bokat bord
och mellan väggarna i kyrkan ekar tusen år av ord
Och vi pratade i mörkret
jag sa "Älskling, säg vad du vill ha
glöm den allvarsamma leken, nu kommer jag tillbaks"

Och jag sätter mig i bilen
och röker en cigarett
Ja, ännu finns den sorten som inte gör allt rätt
Och min bror sitter brevid mig
som en vilsen Don Qjuijote
Med gitarren tätt intill sig
alltid redo för ett skott

Vi är på väg till Nydal
Vi är på väg till Stockholm stad
Vi ska bli fulla för kärlekens skull
Vi har vingar av guld
och vi ramlar omkull
Och vi är fulla för kärlekens skull
Vi är fulla för kärlekens skull
Vi är fulla för kärlekens skull

Koffein = Världens bästa drog.

Jag ska älska mannen eller kvinnan som upptäckte kaffet i hela mitt liv efter denna stunden. Den personen räddade min dag och mitt huvud idag.

(bild: junitjej.blogg.se)

Begränsat - Nej då?

En sak som är ganska rolig ändå. Allt detta med att jag är "sjuk" och sådär;

- Jag får inte gå till skolan, men jag MÅSTE skicka mail om hemuppgifter. (vilket är självklart.)
- Jag får inte anstränga mig så speciellt.
- Jag får jobba mellan vilka tider jag vill men BARA 4 timmar.. Vilket är gaanska surt. Men det blir en 500ring för det i alla fall.
- Jag får inte äta spenat, dricka juice (!!!!!!) eller dricka alkohol.

Haha, alltså. Jag sa att jag var rädd för att det skulle bli begränsat och vad börjar det inte blir nu?

Världens bästa;

Idag så kom den.

Årets första sommarkänsla; nachos med ostsås på max och Bob Marley på högsta volym i bilden.
Underbart.
Denna känsla får allt att försvinna.
Ge mig Siesta, URF(?), Öland roots och emmaboda nu.

Tyst om'ett

Okej, jag har nog aldrig haft någon sånhär ångest över att ha loggat in på blogspot.com.
Ja, jag vet att det låter konstigt. Men nu känns det som om jag måste skriva om allting, om allting som hänt nu sedan den 28nde januari, under sex dagar.
Men nej, det tänker jag inte göra.
Och jag vet och det ber jag om ursäkt för, att jag inte har uppdaterat någinting här. Men när allting är över så börjar jag om på nytt.